Blond för första gången, juni 2006 till december 2007
Jag var vitblond i två och ett halvt år mellan våren 06 och hösten 08 - med ett avbrott tidigt vintern 2008. Sedan började jag om nu hösten 09. Första året, efter att jag hade lärt mig grunderna, var det väldigt lätt att få till rätt vitblonda kalla nyans, jag blekte själv och tillsammans med silvershampoo blev det en superverkligenjätteljusnästanvit blond nyans. Förvisso hade jag riktigt sönderblekta toppar och håret behöll jag kort.
Hösten 2007 började jag tycka att det var svårare att få rätt nyans, det blev ljust nog men tyckte det var svårare att få bort de sista gula pigmenten. Jag har i efterhand fattat att det nog hade med hormoner att göra, för jag tog ut p-ringen på sommaren (hade ätit p-piller och haft p-ring i sju år då). Jag gjorde vad jag kunde i fråga om silvershampoo, men tog mig råd att gå till frissan oftare, både för blekning och roliga experiment.
Ett experiment hos frissan, blyertsgrå toning i rötterna som sedemera tvättades ur till en askig blond färg - snyggt men dyrt i längden!
Svartfärgat och så blondin igen, januari till december 2008
Svart botten och grå toppar - coolt, men snabb utväxt...
Hemmafärgat i vinrött - tröttnade fort på den tydliga utväxten svart gav. Dock inte nöjd med detta heller!

Detta var direkt efter ett långt frisörbesök med blekning och neutraliserande toning, ville vara blond på mitt bröllop senare på sommaren.
Hemmablekt och trots silverschampoo är det gulskiftande. Bilden är från Sweden Rock Festival!

Blekte och gjorde en neutraliserande toning hos frisören ett par veckor tidigare, och en till toning några dagar innan. Det är inte lika tokigt ljust som jag hade ett par år tidigare, men minst lika snyggt tack vare den askiga nyansen.
Behöver jag säga att jag kände mig snyggare än någonsin? :)
Off with it! Och tillbaks på blondinbanan återigen
Varför klippte jag av allt det där fina blonda? Det är svårt att svara på i efterhand. Jag har liksom befäst bilden av mig som blond i och med att det var så jag såg ut på bröllopet, och jag trivdes i det. Men ibland måste man bara göra något radikalt, och jag tror jag kände för förändring i december 2008. Då rakade jag av nästan allt hår och hade några friserade millimeter kvar.
Jag färgade det svart sen, av en ren impuls. Bestämde mig samtidigt som jag färgade en kompis hår. Sen ville jag inte bleka det, så jag påbörjade en process som var att gradvis färga håret i ljusare nyanser. Tanken var att jag sen bara skulle förstärka min egen hårfärg med ekologisk hårfärg.

Färgade allt i en brun färg när det rödaktiga började ljusna.

Böjde mig för slingorna, som jag fixade hemma. Var dumsnål och klippte mig hos en frisörelev, då blev håret alldeles för kort - jag som tänkte spara ut...
Vid den här tiden la jag ner projektet att färga i naturliga färger, jag ville verkligen tillbaks till det blonda!

Slingat hos frisören under sommaren, det höll sig fint och askigt länge.

Ajajaj, kycklinggult efter en hemmablekning!

Med hjälp av Moods toning Pärlblond, Matrix SoSilver shampoo och Revlons lila Nutri-Color inpackning blev det mycket bättre!

Toningen har tvättats ur, och mina plattångade toppar suger åt sig mer lila än rötterna. Håret är både gul- och vitblont.
Nu har ni alltså sett min blondhistoria från juni 2006 till december 2009. Jag tyckte själv att det var jättespännande att gräva bland gamla bilder. Jag hittade vissa i mappar från gamla mobiltelefoner, andra har jag fått skickade av kompisar som tagit festbilder och sånt. Jag såg många bilder från 06 och 07 då jag hade en jättebra vit färg och trots allt mitt arbete får jag inte till det nu - jag tappar hoppet, mitt hår och dess pigment kanske har förändrats för mycket? Nej, jag ska fortsätta med blekningar och toningar.
Ha det så bra allihop, hoppas ni också vill berätta er hårhistoria i bilder!