Nobelpriset i recensera

En kulen kväll som denna, när Skåne (däribland jag själv) återhämtat sig från kvällstidningarnas värsta skvaller om vad de flesta skulle beskriva som en "spännande vibration" eller kanske "det roligaste som hänt sen i lördags", så sitter jag och funderar på bloggens innehåll. Vad saknas? Jag gillar recensioner. Granskningar, nagelfaranden, med mikroskop utförda okulärbesiktningar och osentimentala detaljerade dimensioner av produkten i fråga - that's how you Fizz my Ivy! Jag gillar betygsättningar enligt konsekventa betygssteg, och tydliga perspektiv. "Bättre än jag trodde" ger inte en femma. "Jag gillade inte alls färgen på mig" ger ingen etta. (Såvida inte färgämnet är dödligt!) Mer kalla dissikerande reviews hos Fizz Ivy! Jag tänker inte vara sämre än vad jag kräver av andra recensenter, och inser mitt i allt (jag har visst glögg på värmning) att jag borde konstruera några kriterier och kategorier. Min beautyblogg kan ju utgå från följande fem kategorier: applicering, utseende, hållbarhet, förpackning, valuta för pengarna. Eller hur? Vi säger så. Varför frågar jag er, det här är min blogg!
Applicering: hur är det att pensla på/stryka/tona ut/jobba in/rita fint?
Utseende: hur ser produkten ut på? Är skimret kvar, fastnar produkten i håret(!), blir det kakigt, flammigt? Vi kan även kalla kategorin för resultat, en och annan långsiktig hudvårdsprodukt ska jag väl recensera i framtiden också...
Hållbarhet: Jag tänker inte på datummärkning, utan på sminkets relativa placering och kvalitet efter att smink(eller gunk-)dagen gått. Alice Cooper vid lunch eller är kajalen fäst med plexiglas? Är finnen höljd i dimma eller naken och rädd?
Förpackning: Fixar en reumatiker att öppna locket? Är penseln som följer med bra? Är asken snygg? Onödigt stort lock? Praktisk?
Valuta för pengarna: Plumpas läpparna av "Mega Plumping I Can't Believe It's Not Butter Super Fresh Silvstedt Lip DiamondWaterLaquerShineGloss" eller är det bara en ovanligt fin färg? Är huden matt efter åtta timmar på trancekryssningens dansgolv med "Satin Plysch Matte Powdery Foundation Sand" eller blev du ändå blank? Håller produkten vad den lovar? Var det värt pengarna?

Och vad menar jag när jag betygssätter mellan ett och fem?
En etta får en produkt när den inte på något tänkbart vis skulle kunna bli sämre. Ser ut som bajs, luktar bajs, känns som bajs och ja... det smakade visst bajs också: en etta.
En tvåa är en kass produkt. Vill inte ha. Meeen vid närmare eftertanke skulle den kunna vara sämre. "Den smakar ju faktiskt inte..", ja ni fattar.
En trea är vad en lekman skulle kalla "helt ok", eller "bra". (Jag skulle alltså säga "helt ok" eller "bra".) En trea är en produkt som inte är dålig, men det råder inget som helst tvivel om att den faktiskt skulle kunna vara bättre. Det finns något att kritisera. Bör vara det vanligaste betygssteget. (Många dyra fyror hamnar här på grund av priset.)
En fyra är en sjukt bra produkt - kanske till och med en favorit. Men kliar man sig i huvudet hittar man faktiskt något som hade gjort produkten perfekt. Produkten saknar ett je ne sais quoi.
En femma är alltså perfekt - KAN INTE BLI BÄTTRE. I teorin borde inte detta steg kunna användas - vem vet vad framtiden vaggar i sitt sköte? Men det kan ju hända att Fizzbitch i praktiken ändå utbrister "Eureka! Det kan inte bli bättre!". Då blir det en femma. Som sagt, det är min blogg.

Vad som väntar er i recensionsväg är en duell i concealing. Det står mellan flytande MAC Select Cover-Up och paletten Cover All Mix från Make Up Store...